Ofta framställs konfliktlinjerna mellan konservativa och liberaler på ett förvirrat och väldigt ytligt vis. För att vi ska förstå varandra måste vi gå bakom de platta slagorden. ...
En av Sveriges mest profilerade liberaler är Mattias Svensson som i en kolumn i Svenska Dagbladet formulerar det han uppfattar som liberalismens kärna:
Lägre skatter, färre myndigheter, mindre regelkrångel, minskande handelshinder. Valfrihet i välfärden. Mindre förmynderi och mer frihet, som att röka e-cigaretter på uteservering. Högt i tak inom kultur och universitet. Medial pluralism. Mer frihet i ofria länder för att minska flyktingproblemen.
Problemet med denna åsiktslista är att den bara visar ena siden av myntet. Listan är halvfärdig eftersom den bara tar upp det liberaler ser som positiva sidor av liberalismen. Mattias Svensson går med öronbedövande tystnad förbi det som är Sveriges allvarligaste samhällsproblem: ökande gängkriminalitet, växande hedersförtryck, fler våldtäkter och förnedringsrån, hårdare konkurrens om välfärdens tjänster som följd av gigantiska volymer av lågproduktiv invandring.
Ingenting av det Mattias Svensson räknar upp åtgärdar dessa problem som en allt större del av befolkningen känner stigande otrygghet inför. Ja, det är ju snarare den utpräglade liberalismen som bidragit till att skapa dessa djupnande samhällsproblem.
Varför? Jo, därför att man utgår från att alla människor är goda och agerar så som svensk tradition förutsätter.
Men alla människor är inte sådana. Det finns människor som begår onda handlingar. Som utnyttjar liberalismens goda avsikter för att förstöra livet för andra människor.
Problemet för liberaler är att de utgår från att människan alltid är god och gör det rätta. Man håller på John Locke i den filosofiska 1600-talsdebatten mot Thomas Hobbes, som menade att samhället inte kan utgå från att människan alltid är god, utan måste planera med utgångspunkt från att människor kan agera själviskt och med onda avsikter.
Thomas Hobbes var först med att diskutera rättsstaten som ett socialt kontrakt mellan överheten och befolkningen, i boken Leviathan (1651). Staten skyddar medborgarna mot att medborgarna uppfyller sina plikter, som att betala skatt. Detta var revolutionerande då man fram till 1600-talet ansåg att kungar och regenter fick sin makt från Gud. Även om John Locke avvisade Hobbes syn på människan som ofullkomlig, ställde Locke upp på samhällskontraktet som grund för statsmakten, men då som frivillig underordning.
Dagens liberaler följer John Locke i uppfattningen att fria människor inte beter sig illa, medan konservativa följer Hobbes med den mer realistiska synen att det inte är ovanligt att människan beter sig illa och att samhället måste hantera det.
När nu konservatismen på 2000-talet växer sig allt starkare i befolkningen drabbas vissa liberaler av panik. Och vad gör de då? Jo, de tar till totalitära metoder. De vill tysta debatt, tvärtom det Mattias Svenson hävdar är liberalt. När Sveriges största liberala tidning Dagens Nyheter gjorde klimatedition i höstas (under den tid Mattias Svensson var DN-kolumnist) framfördes EN åsikt om klimatet och alla andra förvägrades att komma till tals, eftersom de stämplades som oseriösa. Det är illiberalt beteende att stoppa, hindra, tysta en öppen debatt.
Vi har också en liberal redaktör för Eskilstuna-Kuriren som vill möta konservativa debattörer med ”återkommande knytnävsslag”. Det är ett annat exempel på totalitärt tänkande och i strid med Mattias Svenssons utsaga om att liberalismen står för pluralism.
Alltså, redan här får Thomas Hobbes rätt. De som kallar sig liberaler agerar inte ens själva liberalt, utan tvärtom ondskefullt och i strid med liberala värderingar.
Vad tycker Mattias Svensson om det? Ska man rycka på axlarna när så kallade liberaler tar till totalitära beteenden? Om inte, måste det finnas sätt att garantera de värden en rättsstat ska upprätthålla.
Det är här konservatismen kommer in i bilden. Till skillnad från liberaler förnekar inte konservativa människans ofullkomlighet och värnar därför de institutioner som genom historien visat sig effektiva i att skapa normer, sedvänjor och traditioner som hjälper till att skärma in och ”styra upp” människors beteenden.
En som beskriver konservativas uppgift i dagens värld är tjeckiske statsvetarprofessorn Petr Fiala som är partiledare för Medborgardemokraterna (som startades av medborgarrättskämpen Václav Klaus och nu har fyra mandat i Europaparlamentet och tillhör samma partigrupp som SD). Han skriver i en kolumn i The Conservative om att konservatismens uppgift är att försvara normalitet i kontrast till 68-vänsterns undergrävande av alla de traditioner som håller ihop ett samhälle.
”Konservatismen förespråkar normalitet. Den bygger på tron att vissa konventioner, sociala roller och traditioner är fördelaktiga, till och med nödvändiga, för samhället. Det fungerar bara tack vare gemensamma värderingar och en viss grad av homogenitet, vilket ger en garanti för stabilitet, kontinuitet och ordning. Konservativa värnar den tysta majoritet som arbetar och skapar värde, betalar skatt, värnar familjen och avvisar ytterligheter. Medmänniskor som identifierar sig med sin gemenskap. Dessa värden karikeras ofta i dagens kultur som småborgerliga, men de kommer alltid att ligga till grund för staten och samhället.
Det vi behöver idag är ett konservativt försvar av normalitet eller, bättre, en rehabilitering av normalitet. Moderna föreställningar om liv och frihet, liksom begreppet integritet, har störts allvarligt av kulturell subversion och vänsterns ”progressiva” agenda. De hävdar människor vinner frihet genom att bryta med våra traditionella band. Så har den moderna människan "befriat" sig inte bara från familj och äktenskap, dvs från permanenta och kodifierade skyldigheter gentemot de närmaste, utan också från förhållandet till samhället, hemlandet, till en ansvarsfull framtid.”
Konservatismen är alltså inte emot de friheter som Mattias Svensson lyfter, men de måste balanseras med normer och sedvänjor som hindrar friheterna från att slå över i extremism, anarki eller totalitärt tänkande.
Exempelvis är det allmänt hyfs att inte hota med knytnävsslag i en politisk diskussion, men vissa liberaler anser sig numera fria att tillgripa våld när de frigjort sig från moral och dygder.
Här står Mattias Svensson tomhänt. Vad säger han till sin liberale kollega i Eskilstuna-Kuriren för att få denne att sluta vilja misshandla Sverigedemokrater? Hur ställer sig Svensson till upplysningstraditionen som inte bara innehåller frihetsbegrepp utan också ansvar, plikter och moral? Försvarar Svensson upplysningen? Även om risken då blir stor att han av liberal press uppfattas som… konservativ.
Liberaler sviker upplysningens lärdomar när man 1) inte upprätthåller rättsstatens skydd för hederliga medborgare mot såväl kriminalitet och 2) tillåter så stora volymer på invandringen att skatterna som medborgarna betalar inte används enligt samhällskontraktet, utan går till utländska medborgare.
Här finns skilda synsätt på gemenskap. För konservativa är den nationella gemenskapen en naturlig kollektiv nivå eftersom här finns en historisk och kulturell samhörighet som innebär att man är beredd att betala skatt som kommer andra i gemenskapen till del. Den nationella nivån är den enda där demokrati fungerar och folket kan utkräva ansvar i val. Det är denna rätt att kunna avsätta makthavarna som också ger den lagarna den legitimitet som krävs för allomfattande laglydnad.
Liberaler vill avskaffa nationerna, men då kommer vi otvivelaktigt att gå tillbaka till det ”naturtillstånd” där klanerna står för sammanhållning. I samhällen utan rättsstat sluter sig släkterna samman och försvarar de sina genom primitivt hedersvåld, det som råder i flera regioner utanför Europa.
Liberaler måste tala om hur de ska kunna upprätthålla rättsstat och demokrati om de avskaffar den nationella gemenskapen. Vem står för legitimiteten? För våldsmonopolet? Ingenting av detta berör Mattias Svensson när han försvarar den ljusa sidan av liberalismen. Men i en värld där vi erkänner att människan är ofullkomlig måste system för hur tillkortakommanden och ondska hanteras.
Om detta har liberaler ingenting att berätta.
För liberaler är auktoriteter av ondo. Man vill inte ha ett ”auktoritärt samhälle”, säger man. Med det menar man att ingen ska ha rätt att säga till någon annan individ hur de ska göra och leva. Det är utan auktoriteter som individuell frihet kan uppstå, är tanken.
Men detta är fel. Utan auktoriteter uppstår anarki. Och i anarki råder inte frihet – utan den starkes rätt.
Auktoriteter är av godo, så länge de används inom upplysningstraditionens ramar. Exempelvis ska polisen ha auktoritet att upprätthålla trygghet på gator och torg. Ordningsmakten som är underställd demokratiska institutioner måste vara starkare än kriminella gäng. Det kräver en auktoritet som liberaler i årtionden har förnekat polisen, och därför givit allt större svängrum för organiserad brottslighet och kriminella gäng. Att konservativa kräver ökad auktoritet för rättsstaten är ett skäl till att allt större del av väljarkåren väljer konservativa alternativ. Folk vill inte ha liberalernas anarki.
Ett annat exempel är den för uppväxande generationer så viktiga utbildningen. I svenska skolorna råder idag anarki. Det är stökigt i klassrummen. Flera skolor i Sverige brinner än i grannländerna. Lärarna saknar auktoritet att hålla ordning. Därför finns inte den studiero som krävs för att eleverna på bästa sätt ska ta till sig den kunskap som undervisningen är tänkt att förmedla.
Den oro som finns på skolorna är ett resultat av liberalt avståndstagande till lärarnas auktoritet. I Sverige åtalades nyligen en lärare som lyft bort en elev som blockerat en korridor och därmed hindrat en hel klass från att komma till lektion. Läraren ansågs vara den onde, medan eleven som saboterade undervisningen sågs som offer för ett autoritärt samhälle. Så vill liberaler ha det, men den sortens anarkistiska moral avvisas av allt fler i allmänheten.
Och vad är Mattias Svenssons syn på eleven som blockerade skolkorridoren? Ja, han utövade sin individuella frihet att förstöra för tiotals andra. Är det en frihet som liberaler ska värna? Idag är det så, men äldre generationers liberaler begrep att upplysningstraditionen kräver ordning och reda. Och för att den ska uppstå krävs ett betydande inslag av auktoriteter i samhället.
Min uppfattning är att liberaler är villrådiga. De var emot auktoriteter när det fanns skadliga sådana. Det fanns för mycket förmynderi och uppifrånstyre. Men den tiden är förbi sedan länge. Efter 1968-vänsterns framfart är det tvärtom brist på auktoritet i samhället.
Det har liberaler inte fattat. Men det gör konservativa.
Relaterat
Samhällsklimatet
Intellektuella sviker - har blivit maktens lydiga redskapDick Erixon • 27.02.2022.
Ulderico de Laurentiis • 20.09.2021.
Samhällsklimatet
Intellektuella sviker - har blivit maktens lydiga redskapDick Erixon • 27.02.2022.
Ulderico de Laurentiis • 20.09.2021.