Dubbla straff, inte vård, krävs för att skapa trygghet

De som begår våldsbrott ska bort från gatorna. Alla straffrabatter ska avskaffas. Det är tid för svenska politiker att förstå att dramatisk förändring av kriminalpolitiken måste ske – om vi vill garantera befolkningens trygghet....

Sverige måste inta en helt ny attityd mot våldsbrottslingar, om vi vill vända utvecklingen där våldet skenar.

Inte ”vård” utan rättvisa

Avskaffa hela tanken med ”kriminalvård”, så som idéhistorikern Lars F Eklund utvecklar i sin utomordentliga, filosofiska artikel om straffrätt i Samtiden. Rättsstaten ska ägna sig åt straffrätt för att uppnå rättvisa i första hand – inte vård.

Låt oss för tydlighetens skull först slå fast att påföljderna för alla de brott som inte har med våld att göra, generellt sett inte är orimliga idag och förmodligen i stort i överensstämmelse med det allmänna rättsmedvetandet.

Men straffen för våldsbrott är häpnadsväckande låga och helt ur takt med vad allmänheten förväntar sig.

Detta beror på att Sverige lämnat den västerländska straffrättsliga traditionen och filosofin bakom sig till förmån för det vänsterflum som dominerar kriminologin idag. När vetenskapen irrat sig in i ideologiska återvändsgränder har också politiken blivit handfallen och oförmögen att agera inför det växande våldet i samhället.

Partierna måste sparka ut de tongivande kriminologerna ur sina sinnen för att istället knyta an till den traditionella västerländska rättsfilosofin som Lars F Eklund beskriver. Sverige måste hitta tillbaka till verkligheten i kriminalpolitiken.

Rättsväsendets ändamål är att skipa rättvisa, tvinga gärningsmannen att sona sitt brott och moraliskt ge våldsoffret moralisk upprättelse. Inte den ”vård” som idag dominerar hela det kriminalpolitiska tänkandet.

Slopade rabatter ger rejält längre straff

Hela tanken med ”rabatter” vid utdömande av påföljder är befängd. Såväl mängdrabatterna, ungdomsrabatten som villkorlig frigivning efter 2/3 av avtjänat fängelsestraff måste avskaffas. Omedelbart. Bara denna åtgärd kommer att utöka strafflängderna väsentligt. Idag får den som står åtalad för, säg tre våldshandlingar, en påföljd i domstol som i praktiken betyder att nästan inget straff utdöms för de två minst allvarliga våldshandlingarna.

Dessutom släpps en dömd i praktiken alltid ut ur fängelset som villkorligt frigiven efter 2/3 av utdömt straff.

Om dessa rabattsystem avskaffas blir straffen i många fall fördubblad tid i fängelse.

Avskaffade rabatter är en viktig åtgärd för att åstadkomma påföljd som är proportionellt till brottet – varje brott. För att en gärningsman ska kunna sona sitt brott och drabbade få upprättelse måste hela tanken med ”rabatter” avvisas.

Dramatiska straffskärpningar

Utöver slopade rabatter måste straffen för våldsbrott bli betydligt längre. Särskilt för grövre brott.

Mord och mordförsök borde alltid ge livstid. Och denna livstid borde inte få tidsbestämmas förrän efter 30 års avtjänad tid. Dråp och grov misshandel med dödlig utgång borde alltid ge 30 års fängelse. Domstolar ska inte ha något intervall i straffskalan att leka med eftersom de grovt missbrukat denna möjlighet i årtionden.

Skjutvapenvåld och annan grov våldsbrottslighet (sprängningar) som sätter allmänheten i fara borde ge 20-30 års fängelse. Då är man borta från gatorna i årtionden och kan inte ställa till mer elände.

Grov misshandel, hot och uppvigling till våld borde ge flerdubbelt så långa straff som idag, där 10 års fängelse inte blir onormalt för grov misshandel. Hit borde också straffskalan för vapenbrott i offentliga miljöer ligga.

De som tycker att detta låter dramatiskt och inhumant borde reflektera över att Danmark dömde två 17-åringar från Rinkeby till 16 års fängelse för mord i somras och Finland dömde tre 16-åringar till 8-10 års fängelse för dödsmisshandel i höst. Andra länder förstår att grova våldsbrott måste ge långa fängelsestraff. Därför har dessa länder också lägre grad av sådan brottslighet än Sverige. Det verkligt humana är att se till att färre blir mördade och dödsmisshandlade!

Fängelser ska inte vara lyxhotell

Detta betyder att de som döms för våldsbrott kommer att sitta betydligt längre i fängelse. Antalet platser måste flerdubblas. Detta kan ske genom att sänka standarden. Fängelseförvaltningen (efter att ”kriminalvård” avskaffats som vokabulär) borde få uppdraget att tredubbla antalet platser med nuvarande budget.

Det är helt rimligt utifrån internationell statistik som visar att Sverige idag lägger tre gånger så mycket pengar per fängelseplats som länder som Storbritannien, Frankrike och Österrike. De 150.000 dollar Sverige lägger räcker till tre platser i ett flertal europeiska länder. Det finns ingen som helst anledning till att Sverige skulle ligga högre.

Rehabilitering genom tvångsarbete

Rehabilitering och återanpassning har fullständigt misslyckats i hittillsvarande system, även om just återanpassning ansetts vara huvudsyfte med ”kriminalvård”. Detta ska sluta vara huvudsyftet. Det ska istället vara att den dömde sonar sitt brott.

Under avtjänandet ska fångarna undervisas i västerländsk straffrättsfilosofi som handlar om botgöring och att sona sitt straff. Den tid man är inlåst ska man också se till att betala de skadestånd många dömts att betala. Genom tvångsarbete får fångarna lära sig att hålla tider och den fundamentala uppgiften att försörja sig själv och betala sina skulder. .

Och det viktiga målet om att en dömd inte ska begå nya våldsbrott när denne avtjänat sitt straff, det som kallas rehabilitering, uppnås genom att den dömde är betydligt äldre när frigivning blir aktuell. Den som suttit 10, 20, 30 år i fängelse har svårt att gå tillbaka till sitt kriminella liv.

Att vara en generation äldre än man var då våldsbrotten begicks minskar återfallsrisken betydligt.

Och så länge våldsbrottslingen suttit inne har denne inte kunnat skjuta, spränga, våldta, hota och härja. Inkapacitering blir en fantastisk bieffekt av den nygamla straffrätt som ovan beskrivits. Det är en bieffekt just därför att straffrätten inte handlar om hämnd eller om att se brottslingar som mindre värda. Genom rättvisa straff får drabbade upprättelse och gärningsmän sona sitt brott.

Detta är en kriminalpolitik för de politiker som prioriterar statens allra tyngsta kärnuppgift – att garantera tryggheten för hederligt folk.