Katederundervisning? Ja, tack!

Lärarhögskolorna är, som de flesta högre utbildningar idag, präglade av postmodernistiskt flum. Nu finns dock tecken på tillnyktring. Kanske tack vare en lärares idoga arbete för katederundervisning....

Läraren och kolumnisten Isak Skogstad berättar i Göteborgs-Posten hur det gick till när han gick på lärarhögskolan: ”En dag bad en lektor i pedagogik oss att beskriva den ideala lärarrollen. Jag beskrev att jag uppskattade katederundervisning, då jag tycker att det är en bra metod för att undervisa en hel skolklass. Det var ett misstag.”

Inte nog med att lektorn tillrättavisade honom genom att hävda att ”kateder” är ett ord som professionella lärare inte använder. Lektorn anklagade honom dessutom för grumlig människosyn.

Utredning går emot lärarhögskolornas flum

Skogstad har dock tagit strid mot universitetsvärldens idioti, trots den L-partist han är, genom att i flera år ifrågasätta pedagogikens roll i lärarutbildningen i olika artiklar och debatter.

”Jag efterfrågade kognitionsvetenskap. Därför känns det särskilt bra idag, då regeringen bestämt att så ska ske!”, skrev han på Twitter i måndags då regeringens utredning om bättre lärarutbildning lade fram sitt slutbetänkande.

Utredningen vill se ”… ökat fokus på metodik och en bättre koppling mellan teori och praktik, där till exempel kognitionsvetenskap ska ingå i alla lärarutbildningar”.

I Kvartal har Skogstad förklarat vad det betyder: ”Flera studier visar att katederundervisning är långt mera effektiv än att lämna över ansvaret till eleverna. Anledningen är egentligen självklar. Noviser behöver tydliga instruktioner. Det är av extra stor vikt för barn i skolåldern, eftersom deras kognitiva förmåga till ansvar är begränsad.”

Självklart var ordet

Ja, visst är det självklart att barn och unga inte kan förväntas agera som vuxna. Om de ska ägna sig åt grupparbeten och självstudier utan uppsikt av lärare är sannolikheten mycket hög att de gör något annat än pluggar.

Vad värre är, om eleverna upplever att undervisningen är slapp kommer deras respekt och förståelse för hur viktigt det är med kunskap att undergrävas. Särskilt hos barn från familjer utan studievana.

Jag har själv den bakgrunden och är, så här mer än 40 år efter att jag gick i grundskolan, fortfarande evigt tacksam till de lärare som upprätthöll disciplinen i 1970-talets skola. De fick mig att se tjusningen i att veta mer om den värld vi lever i. Vid sidan om familjen har jag svårt att se några som betytt mer för mig än dessa grundskolelärare som tog sin katederundervisning på stort allvar – för sina elevers skull!