Nätjättarna måste styckas upp för att rädda yttrandefriheten

Den makt nätjättarna nu använder för att strypa det fria ordet kan åtgärdas, men historieprofessorn Neill Feruson tror inte att vänstern vill....

”De nya plattformarna på internet är en ny sorts makt som utgör en fundamental utmaning för traditionella rättsstater”, skrev skotske historikern Neill Ferguson redan 2018 i boken The Square and the Tower.

Nätjättarnas makt hotar det fria samtalet

Nu följer han upp med artikel om det senaste halvårets händelser i magasinet Spectator under rubriken, The tech supremacy: Silicon Valley can no longer conceal its power:

”Vad som hände var att nätverksplattformarna förvandlade den ursprungligen decentraliserade världsomspännande webben till en oligarkiskt organiserad och hierarkisk offentlig sfär från vilken de tjänade pengar och till vilka de kontrollerar användarnas åtkomst. Att de ursprungliga, ytligt frihetliga ambitionerna för dessa företags grundare snabbt skulle smula under politiskt tryck från vänster var också helt uppenbart.”

Och sedan höstens valkampanj i USA har Twitter och Facebook stängt av flera konton för vänsterns motståndare – inklusive president Trump. När Trump-lojalister förklarade sin avsikt att flytta sina samtal från Twitter till rivaliserande Parler tog Google och Apple bort Parler från sina app-butiker. Sedan sparkade Amazon ut Parler från sin ”molntjänst” och raderade därmed utmanaren effektivt från internet helt och hållet.

”Det är en fantastisk maktdemonstration”, konstaterar Ferguson.

Vänstern välkomnar censur

Han skriver att vi kanske trodde att nätjättarna äntligen hade gått för långt med sin fatwa mot en sittande president i USA.

”Du kanske tror att en röd linje verkligen har passerat när både Alexei Navalny och Angela Merkel uttrycker oro över nätjättarnas maktdemonstration. Men nej. I en utsträckning som är anmärkningsvärd har amerikanska liberaler oftast välkomnat (och i vissa fall uppmuntrat) denna våg av censur.”

Eftersom vänstern nu har makten i USA, ser Ferguson det som svårt att riva upp de lagrum (i USA: Telecommunications Act från 1996, section 230) som ger nätjättarna deras oinskränkta makt att stänga ner konservativa röster.

”Alldeles för sent insåg republikanerna att section 230 var akilleshälen i Silicon Valley. Först för sent började de utarbeta lagstiftning för att upphäva eller modifiera den.”

Ferguson menar att nätjättarna är de verkliga valsegrarna i det amerikanska valet 2020.

Men lagändringar kommer

Neill Ferguson stannar vid detta konstaterande. Men även om demokratiska partiet inte ser någon anledning att garantera oppositionen dess rätt att komma till tals, måste konservativa krafter se till att förbereda sådana lagförändringar som ställer nätjättarna under lagarna – och inte som nu över lagarna.

Ferguson nämner en amerikansk lag som behöver göras om i grunden. Dessutom har USA starka antitrustlagar som förbjuder monopolliknande situationer. Här kan förberedelser ske för att kräva att nätjättarna styckas upp i flera bolag så att olika medborgerliga och kundintressen kan tillgodoses.

Under slutet av 1800- och början på 1900-talet bröt USA:s politiska makt upp ett antal framväxande monopol i den tidens nya tekniska revolution - järnvägsmonopol och oljebranschen. Tiden har kommit till att bryta upp samtidens skadliga monopol av plattformar för samhällsdebatt på internet.