Regeringskris i Sverige

Statsminister Stefan Löfven (S) ser ut att fällas i en misstroendevotering på måndag den 21 juni. En majoritet väntas rösta för att avsätta honom. Löfven kan svara med att utlysa extra val....

Sverige har haft en regering som bygger på en majoritet som man själv inte erkänner. Det låter märkligt och jag trodde regeringen skulle falla under sitt första år, 2019. Men tvåpartiregeringen med Socialdemokraterna och Miljöpartiet har haltat sig fram och vägrat avgå även om man fått sin egen statsbudget ersatt av oppositionens. 

Precis som den nya israeliska regeringen har bildats bara därför att man är EMOT förre premiärministern Benjamin Netanyahu, bildades den svenska regeringen genom en uppgörelse mellan partier som enbart är emot att Sverigedemokraterna ska få inflytande. 

Därför har center-vänsterpartier gjort upp med center-högerpartier. 

Avtal med mittenpartier

Statsminister Löfven bygger sin position på en "Januariöverenskommelse" mellan de två center-vänsterpartierna Socialdemokraterna (S&D) och Miljöpartiet (greens-efa) som ingår i regeringen samt två center-högerpartier i form av Centerpartiet (Renew) och Liberalerna (Renew). I denna skriftliga överenskommelse står skrivet att partiet på yttersta vänsterkanten, Vänsterpartiet (GUE/NGL), inte ska få något inflytande.

Men regeringen är beroende av att Vänsterpartiet inte röstar emot regeringen, för att få igenom sina förslag i riksdagen. 

Hittills har regeringen och stödpartierna kunnat nonchalera Vänsterpartiet, med förhoppningen att V inte ska rösta för högerpolitik. Vänsterpartiet har reducerats till ett röstboskap i parlamentet som man inte behöver bry sig om.

Vänsterpartiet säger nu ifrån

Efter dryga två år utan något inflytande, men med avgörande röster i parlamentet, har Vänsterpartiet tröttnat på att stå vid sidan av. Det som blev droppen för dem var att regeringen nu förbereder marknadshyror, att fri hyressättning ska råda i nyproducerade lägenheter. Detta är Vänsterpartiet emot och vill behålla de hyresregleringar som finns i Sverige sedan 1942. De innebär att hyresvärdar måste förhandla med hyresgästernas organisation om hur mycket hyror får höjas och av vilken anledning. 

Kravet om marknadshyror kommer från center-högerpartierna, och är något regeringen lovat genomföra. 

I veckan meddelade Vänsterpartiet att man inte längre har förtroende för statsminister Stefan Löfven och hans regering. Då lämnade Sverigedemokraterna (ECR) in en formell begäran om misstroendeomröstning till talmannen. 

Efter det har de övriga oppositionspartierna, Moderaterna (EPP) och Kristdemokraterna (EPP) sagt att man tänker rösta nej till Löfven i mosstroendeomröstningen.

Om de fyra partierna - Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna - på måndag röstar nej har riksdagen fällt statsministern.

Statsministern kan innan han avgår besluta att utlysa nyval som ska hållas inom tre månader.

Nyval eller talmansrundor?

Spekulationerna i Sverige går nu höga om vad som händer om statsministern faller. Många kommentatorer menar att Löfven kommer att utlysa nyval eftersom det ger honom tre månader till som statsminister. 

Ett nyval skulle inte ändra särskilt mycket enligt opinionsmätningarna. Det är mycket jämnt mellan regeringsunderlaget och den konservativa oppositionen. Mycket talar för att Löfven efter ett nyval fortsatt skulle vara beroende av både Vänsterpartiet och Centerpartiet. Ett nyval skulle då inte lösa upp några knutar. Allt skulle förbli som det varit.

Och samtidigt finns ju möjligheten att den konservativa oppositionen vinner valet, och då har Löfven bara förlorat än mer. 

För egen del tror jag inte på att Löfven vill ha val redan i september 2021. Han kan istället föra förhandlingar mellan partierna, som han gjorde i sex månader efter riksdagsvalet i september 2018. Då lyckades han sy ihop en skakig lösning. Han kan sikta på att göra det igen, även om han faller på måndag. 

Centerpartiet kan rädda regeringen

Av regeringsunderlaget är det endast Centerpartiet som vill ha marknadshyror. Varken Socialdemokraterna, Miljöpartiet eller Vänsterpartiet vill ha dem. Att regeringen driver frågan beror enbart på att man lovat Centerpartiet att göra det. 

Om regeringen faller kommer Centerpartiet inte att få igenom fler av de 73 åtgärder som Januariöverenskommelsen innehöll. Partiet kan alltså förlora flera politiska reformer, därför att man driver marknadshyror. Därför är det inte svårt att se en lösning där Centerpartiet går med på att flytta frågan om marknadshyror till efter valet 2022, och på det sättet rädda regeringen och kunna få andra av sina krav genomförda fram till valet i september 2022.

Efter ett sådant uttalande från Centerpartiets sida skulle Vänsterpartiet kunna deklarera att man inte längre är emot regeringen och därför inte rösta för att fälla statsminister Löfven. Och då finns ingen majoritet för att avsätta statsministern. Han kan sitta kvar.

Förhandlingar i helgen

Logiken talar för att Centerpartiet ger vika, men politik är inte alltid logisk. Det blir en spännande helg och på måndag kl 10.00 får vi veta hur det går. Ska statsministern avsättas? Och utlyser han då extra val till riksdagen?