ECR Party’s multilingual hub for Centre-Right ideas and commentarySwedishEn del svenska liberaler får nu panik och vill huvudstupa gå med i Nato, samma liberaler som nyss avskaffade värnplikten och såg försvarsmakten som "särintresse". Nato-frågan kräver seriös hantering av både Sverige och Finland.....
Sverige har varit militärt alliansfria efter segern över Napoleon 1814 och Finland har varit det sedan självständigheten 1917. Alliansfriheten har tjänat Finland väl eftersom den möjliggjorde att landet inte blev en lydstat till Sovjetunionen så som övriga Östeuropa efter andra världskriget. Sverige kunde som alliansfria stå utanför både första och andra världskriget.
Alliansfriheten är en del av ländernas identitet. I folkopinionen har aldrig stödet för Nato varit särskilt stort.
Men nu förändras bilden.
Dock vill vissa partier i Sverige försöka ta partipolitiska poänger på frågan. De borgerliga partier (EPP, RE) som i regeringsställning avskaffade den militära värnplikten 2009 och tio år senare ångrade det, är nu i farten igen med förhastade, oöverlagda och illa förberedda förslag.
Igår röstade de i parlamentet för att gå med i Nato. Samtidigt röstade de för att utreda frågan genom Nato-option, det som Sverigedemokraterna (ECR) vill se. Sverige har dock en socialdemokratisk regering (S&D) som i utrikes- och säkerhetspolitik struntar i riksdagsmajoriteten och motsätter sig att ens utreda Nato-medlemskap.
Att försöka forcera fram en stor historisk och mycket avgörande säkerhetspolitisk positionsförändring för Kungariket Sverige är inte seriöst.
Sverige behöver bereda frågan och i ett första skede få vänstersidan i politiken att inse nyttan med Nato-option, att bereda vägen för det val parlamentet sedan gör. I dagsläget ser Socialdemokraterna Nato-option som första steget till medlemskap och de vill inte ta det. Här behöver svenska socialdemokrater lära av finska. I Finland bereder man Nato-option.
Kanske ser de borgerliga (EPP, RE) denna Nato-iver som ett fikonlöv så att man inför väljarna kan dölja den katastrofala försvarspolitik som de själva genomfört under regeringen Reinfeldt. Sverige har under både höger- och vänsterregeringar avvecklat mycket av det en gång starka svenska försvaret.
Fram till 1980-talet avsatte Sverige tre procent av BNP till försvaret. Endast USA och Israel satsade mer, per capita. Skälet för dåtidens politiker var att man ville visa att man tar alliansfriheten på allvar. Därför byggde Sverige eget stridsflyg och har egna vapensystem på en rad områden.
Allt detta är nu raserat. Försvarets budget var härom året 0,9 procent av BNP.
Det kan skada Sverige om man försöker forcerade hantering av Nato. Ett litet lands trovärdighet blir betydligt större om nationen agerar i stor samstämmighet, istället för att inför världen uppvisa egotrippad partisplittring.
Natomedlemskap är en möjlig utveckling för Sverige i den nya realpolitiska värld som nu växer fram.
Men låt oss som nation diskutera vägval seriöst och grundligt. Låt svaret växa fram i en så bred samstämmighet som möjligt. Det ger Sverige en starkare position om också Socialdemokraterna ansluter sig till beslutet om framtidens försvars- och säkerhetspolitik.
Det är ansvarslöst av de borgerliga (EPP, RE) att försöka få riksdag och regering att agera utan att först samråda med Finland. Våra två nationer – som under 600 år tillhörde samma rike – har lyckats bäst när vi agerat i samförstånd. Vi har båda varit alliansfria i den gamla säkerhetsordningen, vilket tjänat oss väl.
När nu förutsättningarna i omvärlden förändras, blir för- och nackdelarna andra än de var förut. Och när dessa nya säkerhetspolitiska farvatten beträds, finns all anledning att de båda länderna visar respekt inför varandra och analyserar läget parallellt. Då bör inte ett land rusa före och oplanerat kasta sig in i en ny position.
För största möjliga respekt för både Sverige och Finland bör länderna, om möjligt agera samstämt.
I både Sverige och Finland har opinionsmätningarna alltid visat ett större stöd för fortsatt militär alliansfrihet än för medlemskap i Nato. Paradoxalt nog är det nu Rysslands president Vladimir Putin, som genom sitt aggressiva anfallskrig mot det alliansfria Ukraina, övertygar svenska och finska folket om att Nato ger ökad trygghet.
Enligt en färsk undersökning publicerad av Finlands största TV-kanal Yle ska 53 procent av finländarna nu vara positiva till ett medlemskap. I Sverige är 46 procent nu för ett Nato-medlemskap i en mätning publicerad i landets största morgontidning Dagens Nyheter (29 procent är emot och 25 procent är osäkra).
Det har blivit uppenbart för både svenskar och finnar att ett alliansfritt land inte kan räkna med militär hjälp om ryssen anfaller. Tidigare har politiker försäkrat medborgarna om att grannar och europeiska vänner kommer att ställa upp, även om man inte är med i Nato. Detta önsketänkande har nu visat sig helt sakna verklighetsgrund i fallet Ukraina. Kommer det att vara någon skillnad om Sverige eller Finland angrips? Några garantier finns inte.
Låt nationens intresse gå före partipolitiskt profilerande. Den rätta vägen just nu är att anta Nato-option och grundligt analysera för- och nackdelar med ett medlemskap för Sverige. Och göra det i samråd med Finland.
Det är så Sverige kan erhålla respekt i omvärlden, båda bland nära vänner och och mindre goda vänner.
Relaterat