Blodshämnd riskerar att bli del av rättsskipning i Sverige

Klanernas rättssystem flyttar fram positionerna i Sverige. Klanjuridikens främsta vapen är att den är snabb och effektiv jämfört med svensk och västerländsk rätt. Men den hotar att urholka det svenska rättssystemet och ersätta det med blodshämnd. ...

I takt med att svenska rättssystemet inte klarar av att upprätthålla rättvisa och agera snabbt, ökar klanjuridiken. Den bygger på kollektiv rättsskipning, inte individuell så som västvärldens juridik. Och på att blodshämnd är en komponent.

Till Blekinge läns tidning säger klanexperten Per Brinkemo att det vore en stor fara att integrera klanjuridik i Sverige eftersom det hotar hela grunden för den västerländska rättsskipningen.

– Släpper vi in detta i vårt rättstänkande hamnar vi i en kollektivistisk syn där vedergällning baserat på grupptillhörighet är det väsentliga.

Ett klanbaserat rättssystem bygger på medling istället för att utreda exakt vad olika individer gjort så som i svensk rätt. Detta eftersom det handlar om att nå en överenskommelse för att undvika blodshämnd mellan klanerna.

Denna klanjuridik inte är individualistisk utan kollektivistisk. I svensk rätt ses individen som ansvarig för sina egna handlingar, och att utreda dessa på ett rättssäkert sätt tar tid. I klanjuridiken är det i stället kollektivet, klanen, som är part i målet och rättsprocessen handlar snarare om att återupprätta balans och fred mellan klanerna än att utreda exakt vad som har hänt.

Och bakom klanerna finns ett våldskapital som kan sättas i verket om man inte är nöjd med förlikningen.

De med klankultur är misstänksamma mot svensk rätt

– I svensk rätt får domstolen inte vara jävig. Nämndemän som kan ha en koppling till en person i fallet får inte döma. Hela idén är att ju att rättsskipningen ska vara opersonlig och objektiv. I klansamhällen resonerar man precis tvärtom. Där är poängen att de som dömer ska ha en personlig relation till de drabbade, känna till deras leverne och känna deras familjer. Det gör också att en person med bakgrund i ett klansamhälle har mycket svårare att få tilltro till det svenska rättssamhället, säger Brinkemo.

Sveriges problem med klanjuridik delas av flera andra europeiska länder, men det kan bemötas olika. I Storbritannien har man sedan flera år i viss mån erkänt parallella rättssystem, medan man i Tyskland i stället gått hårt fram för att krossa klanstrukturerna. Brinkemo menar att Sverige måste bestämma sig.

– Ett samhälle kan härbärgera ett visst mått av parallell juridik. Men någonstans går en gräns för när rättsstaten på allvar hotas. Vi har nog nått den gränsen nu, säger Per Brinkemo.