Allt fler inom S ställer sig bakom finansministern Magdalena Andersson som ny partiledare och därmed tänkbar statsminister, men man gör det utan att vet vilken politik hon vill driva. Och vilken typ av ledare hon är?...
Det är något märkligt med Socialdemokraternas sätt att utse sin partiordförande. Ofta vet varken medlemmar eller svenska folket vem det är som plötsligt slutar säga ”nej” för att utses som partiledare. Göran Persson var inte alls påtänkt som partiledare 1996. Håkan Juholt poppade upp som gubben ur lådan 2011.
I andra partier har man öppna nomineringsprocesser och ibland också medlemsomröstningar, medan S håller valet av ny partiledare så hemligt och dolt som möjligt.
Därför sker spekulationerna om ledarval i medierna. Och alltfler menar att det är klart. Det blir Magdalena Andersson.
Det finns intern kritik mot partiets agerande vid val av ny partiledare.
– När man har arbetarkommuner och distrikt som är ute och nominerar är det lite intressant att medlemmarna som ska säga sitt om kandidaterna inte vet vilken politik som de ställer sig bakom, säger Daniel Swedin som är politisk redaktör på LO-tidningen Arbetet.
Hans uppmaning är tydlig.
– Andersson borde tala ur skägget och även berätta om vilken politik hon vill föra, säger han till SvD.
Nu kommer också oroande röster från dem som arbetat med Magdalena Andersson. Flera anser att hon är hård i tonen och oresonlig i samtal.
– Folk är rädda för henne, säger en tidigare kollega till SVT Nyheter.
– Hon blir lätt frustrerad och kan vara lite oresonlig, säger en annan.
John Hassler, tidigare ordförande för Finanspolitiska rådet, redogjorde för en rapport inför Andersson på ett möte 2015 – och blev ”utskälld efter noter”, enligt egen utsago.
– Jag har inte pratat med henne sedan dess. Hon har heller inte velat hälsa på mig eller velat medverka i något sammanhang där jag har deltagit, konstaterar han.
Vi vet väldigt lite om Andersson. Vilken är hennes politiska hållning? Vilken är hennes karaktär, vilken sorts ledare blir hon? Frågorna beror på att hon till största delen varit tjänsteman och arbetat på andras uppdrag.
Efter studietiden vid Handelshögskolan i Stockholm började Magdalena Andersson arbeta som politiskt sakkunnig 1996–1998 och sedan planeringschef i Statsrådsberedningen 1998–2004. Detta sedan Göran Persson tillträtt som statsminister. Sedan blev Andersson statssekreterare i Finansdepartementet under Pär Nuder 2004-06.
Under oppositionstiden var hon rådgivare i riksdagsgruppen och sedan tjänsteman på Skatteverket. 2012 kallades hon tillbaka till partiet som ekonomisk-politisk talesman när Stefan Löfven blev partiledare. Och från 2014 finansminister.
Magdalena Andersson blev folkvald riksdagsledamot 2014, men bara i fyra dagar innan hon blev finansminister.
Hon hade svårt att anpassa sig till riksdagens debattmetoder. Hon kom i konflikt med talmannen därför att denne inte tillrättavisade den ledamot hon debatterade med eftersom Andersson ansåg att denne hade fel. Talmannens svar var ungefär, ”det är din uppgift i debatten”.
Om det blir Magdalena Andersson som partiet väljer och riksdagen utser till statsminister, köper riksdagen grisen i säcken. Vi vet väldigt lite om vem hon är.
Relaterat
Politiska landskapet
Makten har varit Socialdemokratins privilegium – men nu närmar sig slutetDick Erixon • 04.09.2021.
Partipolitiska landskapet
Konsekvensetik är en bärande del av konservatismenStaffan Eklöf • 08.04.2021.
Politiska landskapet
Makten har varit Socialdemokratins privilegium – men nu närmar sig slutetDick Erixon • 04.09.2021.
Partipolitiska landskapet
Konsekvensetik är en bärande del av konservatismenStaffan Eklöf • 08.04.2021.