Finland och Sverige allt närmare Nato-medlemskap

Allt mer tyder på att en stor majoritet av Finlands partier kommer att ställa sig bakom en Nato-ansökan. Parallellt har partier i Sverige också analyserat vad man ska göra om Finland går med, och funnit att Finland och Sverige bör agera samfällt. ...

Sedan mer än en månad har intensiva överläggningar pågått inom och mellan partierna i Finland och Sverige, samt mellan de båda ländernas ledande politiker, om man ska ta det historiska steget att ansöka om medlemskap i försvarsalliansen Nato.

Båda länderna identifierar sig historiskt som alliansfria. Sverige har varit det sedan Napoleonkrigen och Finland sedan landets självständighet 1917. "Alliansfriheten har tjänat oss väl" är en standardfras inom ländernas säkerhetspolitik. 

Kriget i Ukraina ändrar allt

Men Rysslands invasion i Ukraina från 24 februari har snabbt undergrävt denna hållning. Ukraina var alliansfritt. Det hindrade inte Ryssland från att attackera. Samtidigt betyder alliansfriheten att andra länder inte är beredda att fullskaligt ställa upp på Ukrainas sida.

Denna nya insikt har chockat etablissemangen. I Sverige har det länge funnits en förhoppning om att vänligt sinnade länder militärt ska hjälpa Sverige vid ett storskaligt anfall från Ryssland. Fallet Ukraina visar att så inte alls behöver bli fallet. Nato påpekar att man är en försvarsallians för medlemsländerna, inget annat.

Också i Finland - med 130 mil lång gräns till Rysland - har börjat tänka om. Finland har arbetat med en Nato-option sedan tidigare och har haft en mer omfattande diskussion om möjligheten att gå med i försvarsalliansen än vad Sverige har.

Dramatiskt förändrade förutsättningar

Förloppet under kriget i Ukraina förändrar därmed på ett fundamentalt sätt verkligheten för svenska och finska politiker. De center-höger partier som länge förespråkat medlemskap i Nato (Moderaterna, EPP och Liberalerna, RE) har skärpt sina krav och vill se medlemskap så fort som möjligt. Man har fått med sig andra mittenpartier (Centerpartiet, RE och Kristdemokraterna, EPP) om detta. 

Sverigedemokraterna (ECR) har sedan 2020 förespråkat Nato-option, eftersom en sådan skulle innebära att Sverige och Finland låg jämsides i utarbetande av relationerna med Nato. 

Socialdemokraterna (S&D) i Sverige har motsatt sig Nato-option och fortsatt hävda alliansfriheten oförändrad, trots att majoriteten i riksdagen i två år röstat för att utforma en Nato-option. De senaste veckorna har partiet börjat tänka om. Inte minst därför att partivännerna i Finland ändrat tonläge och talar mer öppet om att Nato-medlemskap kan vara den rätta vägen i försvars- och säkerhetspolitiken.

De förslag som förts fram i debatten, om ett svensk-finskt försvarsförbund, får kalla handen av Finlands statsministern Sanna Marin (S&D) som häromdagen konstaterade att det inte finns någon annan säkerhetslösning som motsvarar ett medlemskap i Nato. Det som ligger i Finlands intresse är att skapa maximala säkerhetsgarantier. "I varje situation strävar vi efter att maximera landets säkerhet", sa Marin.

Hon bekräftade också att Finland kartlägger stödet bland Nato-länderna för ett finländskt medlemskap. Det är ingen hemlighet att många länder förhåller sig positivt till Finland.

Finland och Sverige söker parallellt

Mycket talar alltså för att Finland blir först med att samla en stor majoritet bakom ett beslut att söka medlemskap i Nato. Och när Finland meddelar detta till den svenska regeringen, kommer av allt att döma också Sverige att att ansöka, uppbackad av en stor majoritet av riksdagens ledamöter. 

Hur långt man kommit inom respektive lands partier och mellan de två ländernas regeringar får vi besked om i morgon onsdag, då Finlands statsminister besöker Sverige för överläggningar med svenske statsminstern Magdalena Andersson (S&D). Vid lunchtid kommer presskonferens att hållas.