Sveriges statsminister har avgått

Stefan Löfven (S/S&D) har entledigats som statsminister idag. Talmannen i riksdagen har nu i uppdrag att hitta majoritet för ny statsminister. Det kan bli - Stefan Löfven....

Den svenska regeringskrisen är ett märkligt intrigspel mellan de åtta partierna i landets parlament, riksdagen. Sedan valet 2018 handlar svensk politik mer om vilka partier man INTE vill samtala eller förhandla med, än om vilka partier som driver politik som man kan acceptera.

Två mittenpartier, Centerpartiet (Renew) och Liberalerna (Renew), lämnade det långvariga borgerliga center-höger-samarbetet med Moderaterna (EPP) och Kristdemokraterna (EPP) därför att en regering med dessa fyra partier skulle vara beroende av det framväxande Sverigedemokraterna (ECR). 

Istället valde Centerpartiet och Liberalerna att stödja en socialistisk statsminister i form av Stefan Löfven, som bildade en tvåpartiregering med Socialdemokraterna (S&D) och Miljöpartiet (G/EFA). Detta skulle, menade man, hålla "ytterkantspartierna" i form av Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet (GUE/NGL) utanför inflytande i svensk politik.

För att gå med på en rödgrön regering skrevs en "januariöverenskommelse" där Löfven lovade genomföra 73 förslag med liberal inriktning

Regering byggd på en illusion

Denna överenskommelse var dock en illusion. För att det hela skulle fungera krävdes nämligen att Vänsterpartiet inte röstade emot. Partiet förväntades stillatigande bli överkört, trots att deras mandat och röster krävdes för att förslagen skulle gå igenom riksdagen.

Till slut tröttnade Vänsterpartiet. Häromveckan deklarerade man att man inte längre hade förtroende för statsministern. Sverigedemokraterna lade då in en misstroendeförklaring som antogs av riksdagen förra veckan, tack vare Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna som tillsammans hade 181 röster, mot regeringssidans 109 plus 56 nedlagda.

Enligt svensk grundlag hade då statsministern sju dagar på sig att utlysa nyval eller låta sig entledigas, så att talmannen får söka ny statsministerkandidat.

Centerpartiet måste välja V eller SD

Kärnan i regeringskrisen är Centerpartiet och dess ledare Annie Lööf. Hon tror att han kan avvisa "ytterkandspartierna" SD och V. Men misstroendeförklaringen visar att hon saknar underlag för den hållningen. Hon måste antingen stödja en vänsterregering som kräver stöd av Vänsterpartiet. Eller en högerregering med stöd av Sverigedemokraterna.

Något annat finns inte. 

Och det Sverige nu väntar på är att femöringen ska trilla ner, så att Centerpartiet förstår att de måste välja. 

Löfven med V-stöd troligast

Det mest troliga utfallet är att Stefan Löfven återkommer som statsminister. Dessa sedan Centerpartiet accepterar att Vänsterpartiet måste vara med på vagnen. Löfvens regeringsunderlag består av S, MP, C och V. Utan V - ingen vänsterregering. 

Annie Lööf har bara ett annat alternativ, att rösta för en högerregering med Ulf Kristersson som statsminister, men då understödd av M, KD, L, C och SD.

Läget för Centerpartiet och deras trixande har försämrats sedan Liberalerna hoppat över (eller ska vi säga tillbaka) till Kristerssons läger. Centerpartiet står nu ensamma som samarbetspartner med de rödgröna partierna.

Eftersom Annie Lööf uttryckt att hon "känner förakt" för Sverigedemokraterna är det troligast att hon hellre stöder Vänterpartiet - som är ett till hälften reformerat kommunistparti som gränslöst hyllade Josef Stalin när han dog 1953 och var ivriga besökare hos Erich Honecker i DDR ända fram till 1989.

Alternativet är extraval

Om Annie Lööf inte biter i det sura äpplet och släpper fram en ny vänterregering talar det mesta för att talmannen kommer att misslyckas få tillräckligt stöd för någon statsministerkandidat. Då säger grundlagen att extraval ska hållas inom tre månader. Men detta utan att flytta på det ordinarie valet som hålls i september 2022.

Svenskarna kan alltså få gå till valurnorna två gånger på mindre än ett år.