Vem är mest uthållig - Väst eller Putin?

Det är obeskrivligt sorgligt att se städer i Europa raseras i bombardemang, så som nu sker i ukrainska hamnstaden Mariupol med nära en halv miljon invånare. Huvudfrågan är nu: Hur länge ska detta pågå? Och vem har störst uthållighet?...

Västvärlden har inte lyssnat på hur aggressiv Putin varit sedan 2007. När Georgien närmade sig väst 2008 invaderade Ryssland, utan att väst tog notis. 2014 annekterade Putin halvön Krim och de ostligaste delarna av Ukraina. Då vidtog väst några sanktioner, som att frånta den ryska delegationen i Europarådets parlamentariska församling deras rösträtten. Men 2019 röstade Socialdemokraterna för Putin och att återge ryssarna rösträtt i denna mellanstatliga organisationen som syftar till att främja demokrati och rättsstatsprinciper -Sverigedemokraterna(ECR) och Moderaterna (EPP) röstade emot.

Detta lama och svaga agerande har förmodligen fått Putin att tro att väst inte skulle reagera särskilt hårt om ryska pansarvagnar och artilleri rullade in i den självständiga nationen Ukraina.

Krigsoffensiv mot sanktioner

Nu pågår en dramatisk kamp mellan Putins kallhamrade militära aggressivitet och västvärldens ekonomiska sanktioner som svar.

Detta eftersom Nato inte kommer att agera militärt eftersom Ukraina, likt Sverige och Finland, inte är Nato-medlem. Förklaringen är att Vladimir Putin hotar med kärnvapen om Nato kommer till Ukrainas undsättning militärt, genom exempelvis en flygförbudszon som Ukrainas president Zelenskyj begärt.

Därför står Ukraina ensamma när det gäller militära styrkor. Och Putin har ett uppenbart övertag, trots att invasionen möter hårt motstånd av en heroisk ukrainsk befolkning.

Västvärlden förlitar sig istället på sanktionsvapnet. Och för första gången vidtar väst kännbara sanktioner mot Ryssland. Ännu kommer många ryska oligarker undan, eftersom de mutat EU-länder för att erhålla så kallade ”guldpass” till EU, där de genom att investera eller föra in pengar i vissa EU-länder får ett medborgarskap eller uppehållstillstånd i gengäld. Men också denna korruption kan falla samman.

Tiden kommer att utse segrare

Att Ukraina kan stå emot ryska krigsmakten i längden är inte sannolikt. Förr eller senare, kanske efter att Putin bombat sönder flera miljonstäder i Ukraina, kommer Ryssland att få militär kontroll över Ukraina.

Enda sättet att då få ryska trupper att lämna Ukraina är att Ryssland inte klarar av ockupationen ekonomiskt, och att landets ekonomi efter hand tiden går bryter samman på grund av sanktionerna.

Men det kräver att väst håller ut. Att man inte – som svenska Socialdemokraterna 2019 – glömmer de ryska övertrampen efter en viss tid.

Om väst viker ner sig med tiden

Tiden kommer att avgöra. Om väst börjar mjuka upp sanktionerna efter ett tag, kommer Putin att ta nästa offensiva steg eftersom han då vunnit framgång. Näst på tur står Estland, Lettland och Litauen.

Om väst viker ner sig, är det en klarsignal för Putin att gå vidare. Georgien 2008, Krim 2014, Ukraina 2022 kommer då att få en fortsättning – eftersom väst inte sätter hårt mot hårt.

Och efter Baltikum står Finland på tur. När Sverige förlorade Finland 1809 blev landet ett ryskt storfurstendöme. Det har inte Putin glömt.

Om väst står på sig

Om däremot väst inte fortsätter den undfallande attityden mot Putins aggressiva, imperialistiska expansion, utan står fast vid principerna om nationell självständighet för även små och medelstora länder, då blir tiden avgörande. Vem orkar hålla ut längst – Putin eller väst?

Här kommer Kina att spela en avgörande roll. Ekonomiskt är fortfarande västvärlden den store spelaren, medan Kina är junior och Ryssland dvärg. Om Kina inser att Putin är en dålig allierad i ekonomiskt avseende, kan den ryska ekonomiska kollapsen komma snabbare. Om Kina fortsätter understöder Putin – som man i handling gör nu – kommer dragkampen att bli långvarig.

Men oavsett vilket: Ryssland kan inte i längden hålla ut mot västvärldens ekonomiska sanktioner. Men påfrestningarna på väst kommer också att bli hårda. Vi kommer att hamna i ekonomisk tillbakagång, fallande välstånd och bleka framtidsutsikter ur ekonomiskt perspektiv. Men det är ett lindrigt pris, jämfört med vad ukrainska folket nu upplever.

Kärnvapen är inte ute ur bilden

Tyvärr är ett sista angrepp från en desperat despot som Putin inte otänkbart när Ryssland står inför ekonomiskt sammanbrott: I trängt läge kan Putin attackera väst med kärnvapen.

Någon kan då tänka att man kanske ska ge efter för Putin, så att vi inte riskerar detta domedagsscenario. Men då glömmer man att hot om kärnvapen alltid kommer att vara Putins sista trumfkort.

En av de mest skrämmande men insiktsfulla analyser jag sett senaste veckan kommer från Garry Kasparov, världsmästaren i schack och rysk presidentkandidat 2008.

Putin kommer alltid att hota med kärnvapenkrig. Om han får som han vill i Ukraina kommer samma hot att riktas mot väst om han inte får Estland.

Kasparov vill att väst tar upp militära kampen nu i Ukraina, eftersom väst (främst USA som har krigsmakt värd namnet) förr eller senare måste möta Putin i militär strid. Och därmed syna Putins hot om kärnvapenkrig.

En fruktansvärd tanke.

Jag vill inte tro att vi är där – än. Västvärlden har – till slut – agerat genom hårda sanktioner mot Ryssland. De kan fungera. De kan få rysk ekonomi på fall. Och allra helst skapa insikt i ryska ledande skickt att de måste göra sig av med Putin, för Rysslands bästa.

Men om väst inte håller ut och håller i, utan likt efter tidigare aggressioner, återgår till att göra upp med Putin, då kommer Kasparov förmodligen att få rätt. Putin vill roffa åt sig fler länder.